Tidigare artikelKontorslandskapets fördelar och nackdelar
Nästa artikelAktivitetsbaserad arbetsplats, flexkontor och kombi-kontor

Concentration requirements modify the effects of office type on health and productivity

0
2615

Concentration requirements modify the effects of office type on health and productivity


Tidskriften Journal of environmental psychology har nu accepterat den första artikeln i projektet Kontorstyp, produktivitet och hälsa. Artiklen heter ”Concentration requirements modify the effects of office type on health and productivity” och handlar om hur olika typer av kontor påverkar vår hälsa och produtkivitet också med hänsyn taget till hur pass koncentrationskrävande arbetsuppgiften är. Artikeln kommer att publiceras av tidskriften i någon av de kommande utgåvorna. Nedan hittar ni en sammanfattning av våra resultat, först i punktform sedan lite mer information kring bakgrund, hypoteser och dylikt.

Sammanfattning av studie ett i punktform:

  • Medarbetare i öppna kontorslandskap jämfört med medarbetare i individuella kontorsrum upplever generellt högre nivåer av kognitiv stress och distraktion.
  • De som har mest koncentrationskrävande arbetsuppgifter i öppna kontorslandskap upplever mer distraktion och kognitiv stress än de i öppna kontorslandskap med mindre krävande arbetsuppgifter.
  • I individuella kontorsrum upplever medarbetare samma låga nivå av distraktion och kognitiv stress oavsett hur krävande arbetsuppgiften är.
  • Näst bäst efter individuella kontorsrum är flexkontor där medarbetare upplever lägre distraktion än de i öppna kontorslandskap.
  • Vid högre koncentrationskrävande arbetsuppgifter ökar även nivån av distraktion för de som sitter i flexkontor.
  • Nivåer av både distraktion och kognitiv stress ökar i relation till hur stort det öppna kontorslandskapet är, men denna skillnad är marginell. De största skillnaderna hittar vi mellan individuella kontorsrum och öppna kontorslandskap.
  • Vi hittade ingen effekt på utmattning, självskattad effektivitet, generell hälsa och bristande motivation som också var mått som studerades.

Bakgrund

Under de senaste decennierna har andelen tjänstemän i förhållande till arbetare ökat, från att 5% arbetade som tjänstemän i början av 1900-talet är samma andel idag cirka 50%. Tjänstemäns arbetsuppgifter och uppdrag är dock varierande och förstås är kontoret endast en pusselbit bland flera som inte bara möjliggör att arbetet kan genomföras utan som också kan skapa förutsättningar där potentialen hos tjänstemän får möjlighet att frigöras. Men hur pass viktig är kontoret för medarbetarnas produktivitet och hälsa?

Tidigare forskning har redogör för att omorganisering till öppna kontorslandskap från individuella kontorsrum ofta leder till olika former av missnöje och oro, där medarbetare är skeptiska till om de kan prestera lika bra som förr och om deras hälsa på kan komma att påverkas av den nya kontorsmiljön. Samtidigt som det verkar finnas vissa samband med smittspridning och sjukfrånvaro är rönen kring hur prestationen påverkas blandade. Vissa studier visar att det finns ett positivt samband mellan den öppna kontorsmiljön och produktivitet, andra hittar negativa samband medan ytterligare studier inga samband alls. Hur kommer sig dessa blandade resultat kring produktivitet? Granskar man de studier som genomförts blir det ganska tydligt att lite fokus har lagts på arbetets natur. Forskare har alltså tittat på sambandet mellan kontor och produktivitet (och även hälsa) utan att ta någon större hänsyn till vad det är för arbetsuppgifter respondenterna har.

Vi blev nyfikna och då vi tänkte oss att arbetets natur bör vara av betydelse genomförde vi en studie. Syftet med undersökningen var att studera dels skillnader i hälsa och produktivitet hos tjänstemän utifrån om de sitter i individuella kontorsrum, olika stora öppna kontorslandskap och flexkontor dels om personer med högre koncentrationskrävande arbetsuppgifter upplever mer problem än personer i samma kontorstyp med lägre koncentrationskrävande arbetsuppgifter.

 Hypoteser

Våra hypoteser var att medarbetare

1a)            i individuella kontorsrum upplever mindre problem än de i öppna kontorslandskap,

1b)            i flexkontor upplever mindre problem än de i öppna kontorslandskap,

2)               med högre koncentrationskrävande arbetsuppgifter upplever mer problem i öppna kontorslandskap men inte medarbetare i 2a) individuella kontorsrum 2b) eller medarbetare i flexkontor.

Resultat

Vi fann stöd för flera av våra hypoteser. Studien visade att medarbetare i cellkontor upplever mindre distraktion och kognitiv stress än medarbetare i öppna kontorslandskap. Medarbetare i flexkontor visades också uppleva mindre distraktion än medarbetare i öppna kontorslandskap. Dessa resultat var i linjer med hypoteserna 1a och 1b.

Studien visade också att förutom de som satt i individuella kontorsrum, upplevde medarbetare som hade koncentrationskrävande arbetsuppgifter mer distraktion. Detta gällde också för kognitiv stress, alltså att i individuella kontorsrum ökade inte nivån av kognitiv stress medan det gjorde det i alla andra kontorstyper. Även om skillnaden mellan de två grupperna (alltså de med hög koncentrationskrävande arbetsuppgifter och de med låg koncentrationskrävande arbetsuppgifter) inom flexkontor var stor, nådde skillnaden inte statistisk signifikans.

I våra analyser använde vi även fyra andra variabler som inte visade sig ha något samband med kontorstyp. Dessa var utmattning, depersonalisering (eller bristande motivation), självskattad effektivitet och generell hälsa.

Diskussion

Sammantaget visar studien att hur kontoret är utformat påverkar indikatorer på både hälsa och produktivitet. De öppna kontorslandskapen faller sämst ut och minst problem med hälsa och produktivitet uttrycker medarbetare i individuella kontorsrum. Dock visar studien att resultaten kring distraktion är starkare än resultaten kring kognitiv stress, vilket innebär att kontorsutformning i högre utsträckning kan förklara när vi blir avbrutna och i mindre utsträckning en lägre förmåga att fatta beslut och tänka klart. Detta skulle i sin tur innebära att det framförallt är vår förmåga att hålla fokus på det som vi gör och inte primärt vår hälsa som påverkas av om vi sitter i ett individuellt kontorsrum, ett öppet kontorslandskap eller i flexkontor.

I studien ingick cirka 1241 medarbetare från både statliga organisationer och privata företag.

Kort om våra utfallsvariabler vi använde:

  •          Distraktion mäter i vilken utsträckning vi upplever oss bli störda av stimuli runt om kring oss
  •          Kognitiv stress mäter om vi upplever problem med att fatta beslut, komma ihåg saker m.m.
  •          Utmattning mäter en förmåga av energilöshet
  •          Depersonalisering eller bristande motivation mäter i vilken utsträckning vi distanserat oss från betydelsen av vårt arbete
  •          Självskattad effektivitet mäter i vilken utsträckning vi upplever att vi kan bidra till organisationens mål samt lösa de problem som vi möter
  •          Generell hälsa mäter hur vi skattar vår allmänna hälsotillstånd

Hela artikeln hittar ni i tidskriften Journal of environmental psychology, och nedan finner ni hela referensen. I artikeln hittar ni även referenser till andra artiklar som den här studien bygger på.

Referens till artikeln:

Seddigh, A., Berntsson, E., Bodin Danielsson, C., & Westerlund, H. (2014). Concentration requirements modify the effects of office type on health and productivity. Journal of Environmental Psychology, 38, 167-174.

Klicka här för att komma till  originalartikeln.

Flyer-ALD-VT-2018